Tankarna har gått runt i huvudet idag. Jag inser att jag mer och mer dras åt ett håll som är miles away från den juridiska världen. Jag slukar The Rachel Zoe Project på TLC, jag äter modemagasin ("Cause it would feed me more", quote Carrie Bradshaw när hon förklarar varför hon hellre köpte Vogue för lunchpengarna) och jag drömmer om aftonklänningar.
Gwen Stefanis citat nedan träffade mig rakt i hjärtat. Det är dags att göra något åt saken detta år 2012. Och yours truly avser att göra just det, queridas. Och visst är väl bilderna från In Style (november 2011 edition) så vackra. Rent av, oh, so lovable! ;-)
Precis sådär tänkte jag se ut i håret senare i vår. :)
ReplyDeleteJag har alltid gillat färg och form och "hängt med" i modet. Men något hände när jag flyttade tillbaka från NYC. Jag drabbades av den svenska tråkigheten och präktigheten. Shit, vad tråkigt folk klär sig här, inte inspirerande alls. I NYC finns det utrymme för alla experiment. Kanske ska jag strunta i svenskheten och klä mig som en julgran igen, men det tar emot. Tyvärr.
Det låter verkligen som om du har hittat din väg. Då måste du ju bara följa den.
ReplyDeleteAtt våga mer vad gäller kläder och färger är ju så roligt. Varför är svenskar så rädda för att synas? Jag skulle vilja ha mycket mer färg, men det är lätt att anses som konstig och udda. Fast varför skulle det vara dåligt, egentligen! :)
Det är verkligen så härligt med färger! Jag älskar det på allt. Man blir ju alldeles glad! Tankarna virvlar runt och vi får se vad det kan bli av allt detta! Kram!
ReplyDelete