Man har en hel del tid att tänka här uppe på bergstopparna. En bra sak att tänka på är exakt var man sätter ned sina fötter. På vissa sidor är det närmare en kilometer ner till marken. Jag grät som Lille Skutt mitt första år och kramade en stenbumbling så hårt att jag hade märken i händerna efteråt.
Det går bättre nu. När jag har koll på fötterna funderar jag istället på om det kan tänkas ha hänt något på förlagsfronten hemma. Har något förlag mailat mig, undrar jag och känner pirret i magen.
Vad säger ni andra, är det någon som hört av sig till er? Är förlagsmaskineriet igång igen?
No comments:
Post a Comment