Man är ju en riktigt stjärna. Lätt trött, och vansinnigt frustrerad, kan jag efter en dags skrivande notera att jag troligen kommer att kassera minst hälften. Anledningen? Jo, inutionen, magkänsla, det högre jaget eller vad jag ska kalla det, har knackat på. Rösten var barsk och instruktionerna mycket klara:
"Lägg in ett helt annat tema, karaktärer och platser i första kapitlet."
Toppen. Men jag måste nog erkänna att The Divine inte har helt fel. Även om jag ser glimtar av den där känslan som för mig är så förknippad med när jag har gjort mitt allra, allra bästa, så är kapitlet som helhet långt ifrån att uppnå den känsla.
Tröttsamt. Är det bara jag som håller på med de här plötsliga och tvära kasten? Som lyssnar till inre bilder mer än vad mitt lilla huvudet sagt till mig under planeringen? Min synopsis lovade mycket inför skrivandet av det här kapitlet, men nu håller det tunt, tunt, tunt...
Jag tröstar mig med några härliga bilder från Spring/Summer-kampanjerna från Louis Vuitton och Mulberry. Det är pasteller och glass som är mode-temat för våren. Just so you know...
Jag är i samma fas just nu verkar det som. Trist. Men förhoppningsvis är det magkänslan som vet bäst och som också gör att vi ändrar rätt bitar så att det faktiskt blir bättre i slutänden!
ReplyDeleteUrk, säger jag bara. Jag har legat i sängen hela kvällen och skrivit och skrivit om. Fortfarande inte nöjd. Nu lägger jag ned några dagar. Då brukar det falla på plats. Intuition is king! ;-)
ReplyDeletePasteller, glass och vår, det är härliga ord som är lätta att gå i gång på just nu :)
ReplyDeleteAllt faller säkert på plats tids nog.