Skrivrapport

Det som är skönt med att arbeta med synopsis är att det är så förutsättningslöst; de tankar som kommer är alla lika välkomna. Pressen på att få ut sig något tycks så mycket mindre. Det är alltid lika klurigt att få ihop en plot som ska sitta men med den här, den tredje, boken, går det lättare än innan. Kanske är det för att jag redan har så många trådar som ska knytas ihop? Eller kanske för att jag funderat och over-all-plottat under så många års tid?

För några veckor sedan skrev jag ned en lista med kapitelnamn som verkade rimligt att de skulle förekomma i den här boken. Jag såg till att göra rejält med utrymme mellan kapitelrubrikerna för att sedan kunna skriva idéerna för hand. I det dokumentet,som blev cirka 10 sidor, har jag nu klottrat, målat pilar, skrivit diagonalt och highlightat med pennor det extra viktiga delarna. Ibland är det delar av en dialog som skrivs ned, ibland enstaka ord. Vad gäller kapitelnamnen har en del av dem har helt tagits bort nu, andra har integrerats i andra kapitel.(Jag låter varje kapitel vara cirka 10 sidor lång, give or take. Barn är kräsna läsare och att låta en enda mening verka ointressant kämpar jag med att undvika så långt som det går.) Jag har lagt ut ledtrådar i varje bok också, sådant som man kanske inte reagerar över, men som i den tredje förhoppningsvis ska ge läsaren den där varför-såg-jag-inte-det?-upplevelsen.

Jag har en hel del nytt folk i berättelsen också, fortfarande oklart exakt hur många ännu. Men dessa karaktärer behöver namn. Dit har jag inte kommit ännu. Jag blir också glad när jag hör eller läser bra uttryck och ord. I ”Tjuvarnas Jul” nämnde någon av klappsnapparna ordet ”klantkorv”. Ren musik för en av mina karaktärer som visserligen är godhjärtat men som hatar ordning och klampar omkring med sprängmedel innanför rocken i Stockholms innerstad. Han sätt att uttrycka sig är grovt men roligt och han är faktiskt den ende av mina karaktärer som helt tycks tala för sig själv! Jag kan inte kontrollera karln!

Största utmaningen i skrivandet är att hålla en viss typ av stämning jämnt igenom hela berättelsen. Att få de olika lagren att komplettera varandra, både känslomässigt samt rent tidsmässiga med tre tidsepoker som är aktuella på samma gång. Undertonen är mysteriet som ska lösas, detta skall sedan strösslas med rätt andel humor, superspänning, sorg och klokhet och rätt andel tidsepok på rätt ställe. Svårt, svårt men också väldigt roligt.

Jag är nu strax redo att börja skrivandet på allvar. Jag har bestämt att jag ska göra det så fort vi har nått 2012. Hinner jag sedan klart med boken till juni 2012 vore jag mycket nöjd. Men det är inget måste- boken är klar när stämningen sitter jämnt igenom alla sidorna.

Min underbare man är tillbaka från arbetsresande och ikväll blir det mysig middag, kanske några glas vin och nada de skrivande.

God Afton önskas er alla skrivtokiga!(Och ni andra också! :-) )