JK Rowlings, The Casual Vacancy, får glowing reviews

JK Rowlings första bok efter Harry Potter släpptes åt världen den 27 september. En bok som innehåller droger, sex och svordomar- något helt annat än det vi är så vana vid att förknippa med JK Rowlings skrivstil. The Guardian sammanfattar The Casual Vacancy med orden:

"Expertly plotted, rich in characterisation and clichéd in style."

Ni kan läsa hela recensionen här. Där finns även en länk till en intervju med JK Rowling själv.

Övriga recensioner kan ni läsa lite om här nedan. Informationen kommer från JK Rowlings agent, The Blair Partnerships, hemsida.

The Casual Vacancy has already received glowing reviews from the press, and here are some of the most commendable from today:

‘A needle-sharp and darkly comic expose of today’s class-ridden society… A highly readable morality tale for our times’ Emma Lee-Potter, Daily Express

 

‘The Casual Vacancy is a stunning, brilliant, outrageously gripping and entertaining evocation of British society today. [J.K. Rowling] has done a rather brave thing and pulled it off magnificently’ Henry Sutton, The Mirror

 

‘One marvels at the skill with which Rowling weaves such vivid characters in and out of each other’s lives’ Christopher Brookmyre, The Daily Telegraph

 

‘Heartbreaking – turning the page seems unbearable, but not as much as putting down the book would be.” Deepti Hajela, Associated Press

‘An exquisite and occasionally moving black comedy… The acid test – I suspect it would do well even if its author’s name weren’t J.K. Rowling’ David Robinson, Scotsman

Bilder- Bokmässan fredag 28 september

Jag har stått på flertalet mässor runt om i Europa för att ge juridisk rådgivning när det gäller bostadsköp i södra Spanien. Men denna mässa, queridas, bokmässan, den var något helt annat; kreativt folk överallt, ett buzz av idéer och rykten från rättighetsavdelningen där de litterära agenterna satt på plan två. Kan knappast bli en bättre miljö för en aspirerande debutant, va? Nedan följer bilder på författare och mässmiljö.

Tidig morgon och jag begav mig mot mässan för att hälsa på och tacka Kim Kimselius för entrébiljetten jag vann av henne:

Jag sprang på Sofia Hallberg och vi passade på att ta bilder i Damm Förlags fina fåtöljer:

Senare var det fullpackat med folk när Simona Ahrnstedt berättade om sin bok Betvingade. (som för övrigt gör att jag släcker lampan alldeles för sent på kvällarna. Fab! Fab! Fab!) Jag fick en chans att heja på Simona och tacka för en fantastisk bokupplevelse innan Simona började sina signerade böcker.

Man tror att det inte ska bli couture när man går på bokmässa, men tji fick jag. Vackra Martina Haag och Katerina Janouch var så fina i sin klänningar och imponerande nog så tyckte jag mig se att Katerina bytte outfit minst en gång!

Naturligtvis roterade jag kring barn/ungdomsmontrarna. Johanna Lindbäck talade med Lilla Piratförlagets VD Erik Titusson när jag knäppte kort.

Jag och Jessica Hardiman fick chans att träffas och mingla runt tillsammans. Vi åkte en tur upp till Heaven 23 men kom sen på att Jan Mårtensson talade i Bonniers monter och åkte ner lika snabbt igen. Vacker utsikt över Göteborg och Liseberg fick vi i alla fall se från hissen.

Jan Guillou signerade nya boken Dandy. Herman Lindqvist talade. Duktiga Susanne och Sarah MacFie imponerade med vackra illustrationer och en otrolig företagsamhet! Jag fick en chans att tala en stund med Lars Rambe som berättade om sin väg från aspirerande debutant till förläggare, samt hans senaste bok Kvinnorna i sjön.

Sist, men säkerligen inte minst intressant, fick jag äntligen hälsa på Christin Ljungqvist och Amanda Hellberg. Och är det inte lustigt med den knasiga bild av en liksom, suddig kvinna som framträder till vänster om Amanda? No wonder with these two ladies, men ändå. Kvinnan står ingen annanstans att finna på de övriga bilderna på de skrivande tu...

En väldigt rolig upplevelse att ha fått hälsa på och tala med så mycket spännande skrivande folk och representanter för olika bokförlag, Och som Amanda Hellberg sa:

"Ett bra studiebesök för att veta vad som väntar en debutant. "

Artikeln om kvinnliga debutanter i Metro Göteborg idag!

Det är inte en helt lätt sak det där med att snabbt få tillgång till en pappersversion av en tidningsupplaga i Göteborg när man befinner sig i Stockholm. Världens snällaste debutant, Christin Ljungqvist, tog dock på sig saken som ett eget mission och mailade mig bilder på hela härligheten i väntan på the real thing:

 

 

(Notera att jag alltid läser tidningen upp-och-ner eller från sidan. Det är liksom mer spännande då!)

TACK CHRISTIN!

Öppet brev från min huvudkaraktär Wilhelmina till alla läsare

Med anledning av att jag, Helena Biehl, idag uppmärksammas som aspirerande debutant i Metro Göteborgs bokmässebilaga är det på sin plats att min huvudkaraktär i den barn/ungdomstrilogi jag skriver, själv får komma till tals. Vi vill bli antagna och utgivna nu! Jag lämnar därför ordet till Wilhelmina:

Gamla Stan, Stockholm den 27 september 2012

Man har förbjudit mig att skriva de här raderna. Men min pappa är kidnappad och jag har inget val annat än att gå bakom ryggen på de som skyddar mig. Försiktigt har jag smugit ut små fragment av min berättelse på papperslappar och servetter till Helena Biehl. Nu har turen kommit till er, för sanningen är att utan er får min berättelse inte komma ut i ljuset och då kommer inte heller berättelsen att få sitt slut. Och berättelsen måste få sitt slut, annars kanske jag aldrig får återse min pappa.

Jag är rädd. Stockholm döljer en hemlighet som tvingar mig att hålla mig gömd. I hundratals år har hemligheten vandrat genom historien, knapp märkbark för den som inte intresserar sig för mysterier och tid som flytt. Stora kungar har försvarat hemligheten och hållit den säker. Grevinnor har sett till att leda den vidare. Den uppmärksamme finner tecken och ledtrådar i gamla böcker, på gravstenar som ingen längre besöker och i dagböcker som sedan länge förvaras i dammiga arkiv på stora bibliotek.

En dag i maj kom hemligheten till mig. I samma stund togs min pappa ifrån mig.

I mitt knä ligger en gammal bok uppslagen. Den talar om det som en gång varit, det som lämnat spår som endast den listige kan se. Den här boken har kommit att bli både min förbannelse och min räddning. En gång har man försökt mörda mig. Två gånger har man försökt lura mig. Tre gånger kommer jag att berätta min historia.

En släkt som har hållit sig dold för mig och min pappa under hela min uppväxt är nu de enda som hjälper mig. Och så ni, kära läsare.

En del av er kommer kalla min berättelse för spännande, andra kommer att säga att den är en lögn. Jag kallar den för sanningen.

Snälla hjälp mig! Jag väntar på er.

Hälsningar
Wilhelmina

Är du förläggare eller litterär agent och vill hjälpa mig att sprida berättelsen om Wilhelmina?

Hör då gärna av dig till lovableblog@gmail.com Jag kommer att finnas på bokmässan i Göteborg imorgon, fredagen den 28 september. Under armen bär jag på synopsis för den berättelse som Wilhelmina under största hemlighetsmakeri har smugglat ut från sitt gömställe, och jag visar den gärna!

De bästa hälsningar
Helena Biehl

(PS Här finner ni mer information om trilogin och Wilhelmina.)

JK Rowlings agent mailade mig!

När jag för några år sedan gick en copywritingutbildning på Berghs i Stockholm sa en av lärarna att man skulle sträva efter att göra något nytt och oväntat varje gång man presenterade en produkt. En sak som inte är helt lätt.

När det gäller min egen produkt, min barn/ungdomstrilogi, har jag i omgångar funderat över hur jag kan ge mig själv och böckerna de allra bästa förutsättningarna för att manus bli antagna och publicerade. Först och främst är det givet att boken måste vara bra! Lite osvenskt så tycker jag mig ha fått tillräcklig bekräftelse på att jag har kommit på något bra; tre förlag har trots allt hört av sig och meddelat intresse. Så, med det i bakhuvudet har jag skickat manus till alla upptänkliga svenska förlag som ger ut liknande böcker. Men, varför stanna där?

Inledningen av mitt manus är översatt till engelska för att kunna cirkulera även i England och USA. I helgen fick jag mail från JK Rowlings litterära agent; The Blair Partnership!

Deras svar till mig var det längsta någon har kostat på sig i mailväg när det gäller kontakt angående min trilogi. De antog mig inte men främst dessa rader fastnade och sprider nu extra glädje i mitt skrivarhjärta inför den stundande bokmässan:

" We have read this with great interest... We would strongly encourage that you contact as many other agencies as possible... We wish you every success with your writing. "

I skrivande stund letar sig mitt manus fram via snirkliga vägar runt om i Europa och mitt motto har blivit att color outside the lines. För vem vet vad det kan leda till?

En hemlighet

Om cirka 36 timmar från och med nu är det möjligt att jag släpper en liten hemlighet som jag har hållit på ett tag nu. Just det, 36 timmar, lagom till starten av bokmässan och ... Ja, det får ni se. Kanske.

Cheerio så länge queridas! ;-)

Vad Augustnominerade författarcoachen Sören Bondesson säger om mitt skrivande

Sören Bondesson har undervisat och hjälpt ett 60-tal författare på väg mot publicering, bland annat Jens Lapidus och Åsa Larsson.
I samband med att jag gick en kurs för Sören på Folkuniversitetet fick jag också ett kort, men uppmuntrande utlåtande angående en novell med övernaturligt tema.

"Språket fungerar utmärkt. Du får fram en bra känsla av det övernaturliga. Slutet ger också mycket bra effekt. Jag konstaterar att du är bra på det här med "det övernaturliga"."

Novellen är numera utskickad till förlag.

(För alla er som söker efter en riktigt bra skrivarbok när det gäller att skriva kriminalromaner, håll utkik efter Sören Bondesson egen bok "Konsten att döda".)

Snabbpitch av min huvudkaraktär samt manusfakta

Man vet ju aldrig, rätt som det är står man där, inför en förläggare eller agent som snabbt, snabbt vill veta mer om bokens huvudkaraktär. Så här kommer den:

Personer som Wilhelmina tillhör inte vanligheterna i Stockholm. Hon är tolv år, numera eftersökt av polisen och gömmer sig under jord i Stockholm. Dessutom är hon på jakt efter sin kidnappade pappa, även han eftersökt av polisen. Varken Wilhelmina eller hennes pappa har begått något brott. Istället är de förknippade med något mycket underligt. Något så underligt att Stockholms poliskår varken vet ut eller in.

Wilhelmina har hittills bara kommit till tals en enda gång. Här avslöjar Wilhelmina själv åtta saker ni inte visste om henne.

Annan användbar information är:

*Berättelsen om Wilhelmina är en trilogi.
*Två av de tre delar är redan färdigskrivna.

*Tre förlag har hittills visat intresse under de två omgångar av utskick som gjorts.

*Historien kan betecknas som urban fantasy för 9-12 år.

*Berättelsen har sin grund i svensk 1700-tals historia men utspelar sig i det moderna Stockholm.

Räcker det med att bara skicka iväg sitt manus?

Från och med idag och en vecka framåt blir det troligen mindre inlägg om brudcouture och mer om bokskrivande. Vi har ju bokmässan framför oss!

Samtidigt som förlagen kämpar med att få ihop sina scheman förbereder jag mig för möjligheter att få hälsa på vissa av dem och kanske via slumpens förtjänst komma i kontakt med annat intressant folk också. (Och jag har, som alla good gamblers, an ace up my sleeve, inför bokmässan. Mer info om det senare i veckan.)

Via författare och förlagsrelaterat folk som jag redan har kommit i kontakt med måste jag skvallra om att det jag om och om igen får höra kan sammanfattas i fraserna: Det är viktigt att visa framfötterna. Våga höra av dig. Våga bygga relationer.
En annan fras som jag återkommande hört är: Det är svårt att nå igenom mediabruset när man väl är utgiven.

Så. Sammanfattningsvis avser jag att visa att jag finns. På alla sätt möjliga om det är det som kan göra skillnaden mellan förlagsavtal eller inget förlagsavtal. Jag, som inte alls hade den här inställningen när jag blev klar med min första del i trilogin, har nu ändrat inställning. Jag har bestämt mig för att sälja min egen uppfinning, som är mig mycket kär; min bokserie. Jag går tillväga på samma sätt som dagligdags; vanlig hyfs och fason i kontakt med förlag och agenter, en ödmjuk, men ändå envis, ton. Att göra sig påmind betyder absolut inte att vara framfusig eller otrevlig, bara att man visar att den här boken means the world to me. För det gör den ju.
I bästa fall hittar man en förläggare som gillar att man tar sitt ansvar för det man skapat, och i värsta fall... Ja, det värsta som kan hända är ju bara att man får ett nej, eller hur?

Så nu, med bokmässebiljetten framför mig, är det dags att ta tjuren vid hornen och ropa Olé, mi libro! så högt att man hörs ända till Madrid.

Niki Daly- illustratör och författare

Jag blev förälskad i illustratören och författaren Niki Daly´s vacka böcker häromveckan. Jag snubblade över hans böcker av en slump. Är det inte så fint, queridas?

Författaren Jessica Hardiman är ett geni!

Jessica har nämligen sett till att upplevelsebredda sin bok genom att producera en sång "Emilys sång" som karaktären med samma namn i hennes bok Valentin och den magiska drycken, sjunger. Allvarligt, detta är riktigt, riktigt listig och, wow, Idol 2013, se upp för Isabella Hardiman! Denna unga talang kommer vi att få se mer av i framtiden, det är jag säker på!

Rosa Clará Wedding Dresses 2013

And yes, Spanish Rosa Clará does it too; shows colored wedding dresses. Pale pink does the trick:

Planering inför bokmässan

Jag planerar en hel del inför bokmässan. På min lista som jag satt ihop nu under kvällen står tre punkter:

1. Vilka förlag vill jag försöka få en chans att säga hej till?
2. Vad bör jag ha med mig i manusväg att kunna visa upp för agenter och förlagsfolk?
3. Vad gör en aspirerande debutant för att bäst göra sin röst hörd?

Mmm, det tål att kluras på en liten stund. Inte för att det inte har klurats och inte för att det inte finns en viss planering. Men ändå. Det är ju bara att erkänna det, man är ny i branschen och alla tankar tål en vända till innan man skrider till verket.

Hur tänker ni andra inför bokmässan?

Gamla Stan i mitt hjärta, mitt huvud och i min trilogi

Jag är synnerligen nöjd varje gång jag får tillfälle att promenera genom Gamla Stan. Äta lunch på Kaffekoppen vid Stortorget,med vacker utsikt mot Storkyrkan, pladdra med bästa vännen, flanera runt för spännande skrivinspiration och kika in på Galleri Diana på Österlånggatan (där den förre amerikanske presidenten Bill Clinton en gång köpte en gigantiskt leksaksbil, modell vintage).
Gamla Stan är magiskt och min absoluta kärna i min trilogi.

Slipping Through my fingers- Franzén goes L. Moodysson på Dansens Hus 28-29 september

Ja, jag vet att det är mitt i bokmässan och allt, men ändock, för er som inte åker till Göteborg. För er som söker dansverk att hänföras av i Stockholm och som älskar böcker, här får ni er chans! Koreograf Helena Franzén förärades med Svenska Teaterkritikers Förenings Danspris 2011 för hennes förmåga att hämta inspiration från populärkulturen.

Den 28-29 september gör hon det igen. Platsen är Dansens Hus och inspirationen den här gången är Lukas Moodysson och hans bok Döden & Co.

Titel Slipping Through my fingers anspelar på de tillfällen som går en ur händerna.
Det låter vackert, inte sant?

Väljer ni bokmässan framför Stockholm den helgen, spelas dansverket även i Barcelona på Mercat de les Flors den 8-9 november. Varför inte kombinera med en skön höstresa till solen, queridas?

Victorio & Lucchino Wedding Dress 2013

Like a dream in a secret garden. Love kept away from the world in a hidden place. Knights and great kings of men. I adore this dress and the setting!

Christopher O`Regans bokrelease på Livrustkammaren

Christopher O`Regans nya bok "Kärlekens krigare" släpptes för några veckor sedan och igår var det dags att fira releasen på Livrustkammaren. Vad kan jag säga, queridas? Det var vackert, sobert, intressant och väldigt speciellt.

Christophers förläggare Karin Linge Nordh talade länge om deras samarbete och Christophers senaste framgångar med utsålda biljetter på Drottningholmsteatern som jag skrev om här tidigare.
Christopher talade sedan, till min stora glädje, ännu längre om skrivandets vedermödor, goda vänners stöd samt kärleken till historia och fruntimmer (!).

Jag hade äran att hamna vid samma bord som några av Christophers barndomsvänner samt en konstnärinna som jag kommer få lov att ägna ett eget inlägg längre fram. Stämningen var oerhört lättsam och glad och det kändes att alla inbjudna verkligen var där med hjärtat.
Förutom de glada vännerna talade jag en god stund med förlagsfolk från Bonniersfären, bl a en person som jag ser fram emot att ha ytterligare kontakt med.

Det är mörkt i Livrustkammaren och jag hade inga förväntningar på att bilderna skulle bli bra. Jag lämnar er därför med den mentala bilden av champagneglas fyllda med bubbel, snittar, förlagsfolk och vänner som minglar kring Gustav III:s festkläder från den dagen han sköts på operan, en glad Christopher O´Regan som medryckande talar om sina första minnen av Livrustkammaren och händer som höjs till en skål för Christopher och, självklart, för "Kärlekens krigare".

Fantastiskt spännande händelse idag!

Idag ska jag göra något fantastiskt spännande! Det utlovas historiska vingslag, skrivarpennor och en av Stockholms vackraste stadsdelar. Exakt vad jag ska göra får ni veta allt om imorgon.

Okej då, här kommer i alla fall en liten fotoledtråd:

Det här med att bokstavligen vandra in i problem

Jag har gjort det förr. Vandrat in i beväpnade rån och stått emellan polisskyttar och bovar. Varken den ena eller andra gången har det varit min mening naturligtvis. Likväl står jag där och undrar vad sjutton som hände. Oftas har en polis förbarmande över mig och leder mig helt enkelt bort. Mot säkerheten.

Maken var därför inte förvånad när jag i lördags, efter relasen på Söder, styrde mina steg mot hotell Sheraton för att köpa mig en latte på väg mot centralstationen. In går man alltså, i lobbyn. Allt är lugnt, väldigt lugnt med tanake på den man som ligger på golvet intill receptionsdisken och får konstgjord andning. Sen smäller det. Polisbilar, ambulanser, brandkår och hotellansvariga som fullkomligt väller in, förbi mig.
Aj, aj, tänker jag, nu är jag på gång att göra det igen. Så nej, det blev inget kaffe, det blev istället till att tassa vidare. Utan att bli ledsagad av vänlig polis, kan tilläggas. Fantastiskt.

(Det kan tilläggas att jag fortfarande inte vet men mannen var eller varför så många poliser kom så snabbt på plats. )

Jag har vunnit biljett till bokmässan!

Tjoho! Jag är en av vinnarna av entrébiljett till bokmässan i den tävling som författaren Kim Kimselius utlyste för några dagar sedan!

Det är ju helt fantastiskt! Som mest har jag vunnit ett enormt stort, och rätt snedsytt, gosedjur föreställande en isbjörn. Lottnumret var 500 och detta gick av stapeln för närmare 25 år sedan. Om det här inte är ett tecken på att jag verkligen ska åka till bokmässan, vet jag inte vad som skulle vara det. (Jag har tvekat en aning.)
Stort tack till Kim, som jag ser fram emot att hälsa på personligen, (vi skriver båda barn/ungdomsböcker med historia som huvudsaklig grund så vi har nog en del att tala om misstänker jag) och tack till universum som gav mig chansen!

Kim bad alla intresserade att skicka några ord om varför de skulle vinna antingen en seminariebiljett eller en entrébiljett. Detta var min motivering till varför just jag skulle vinna:

Satt just och funderade över om jag verkligen ska åka till Bokmässan när jag fick syn på ditt inlägg. Är det ett tecken på att i år kanske verkligen är det år då jag för första gången ska få uppleva hur det är att vandra omkring bland alla skrivande själar och förlagsfolk. Jag skickar en önskan till universum att inträdesbiljetten blir min!

Vi ses på bokmässan!

Color is the trendency for the wedding dresses in 2013

Oscar de la Renta goes for blue:

Carolina Herrera adds black details:

Carla Ruiz and Jordi Dalmau dresses their brides in strong, flamenco-red:

Här börjar min trilogi

Stockholm. Det springs fram på bara fötter, över bron och inunder valvet. Och det är bråttom. Något på Drottninggatan jagar oss.

 

Felicidades Letizia!

Idag fyller Prinsessan av Asturias, Letizia, fyrtio år. När jag bodde i Spanien startade jag alltid min morgon med en stund med Letizia. Det var på den tiden då Letizia arbetade som nyhetsuppläsare och rapporterade om katastrofer och händelser i Spanien och runt om i världen. Efter en troligen mycket hastig förälskelse och utan några spekulationer om en romans med Prins Felipe, deklarerade paret att de inte bara var ett par, utan även att de förlovat sig.

Från den dagen försvann Letizia från min morgonritual. Istället får jag se henne i den ena klänningen vackrare än den andra. Och det är inte ett nedköp in min couture-värld!

För att hedra sin prinsessa tidigarelägger tidningen Hola månadens tidningen och visar vackra bilder från prinsparets hem.

Felicidades Letizia!

Hype inom förlagsvärlden

Länge, länge ansåg jag att den dagen min bok ska komma ut, ska jag inte behöva göra så mycket mer än att konstatera att jag har hittat en förläggare som älskar min historia lika mycket som jag gör. Trilogin ska sedan spridas från mun till mun för att den är så fantastiskt underbar. Historien ska tala för sig själv och på så sätt även börja arbeta mot toppen av försäljningslistor av sig själv.

Think again. Det funkar inte så.

Visst, vi har just i dagarna sett enormt fokus på E L James. Hennes bok Fifty shades of Grey är ju en sådan där one-in-a-billion-företeelse. Den man drömmer om när man sitter hemma på kammaren och bara vill kunna försörja sig på sitt skrivande. Och så finns det ju Harry Potter, förstås. Och hypen med Hypnotisören och Strindbergs Stjärna. Men ändå, det är väldigt sällan som en bok tar kommandot och förför en hel värld så där bara av sig själv.

Camilla Läckberg är ett bra exempel på att om vill man lyckas och nå långt är det bara att börja röra på påkarna för att marknadsföra sin bok. Damm Förlag visar att de arbetar på samma sätt när de generöst bjuder in bloggare och läsare till ett releaseparty för Simona Ahrnstedt som inte gick av för hackor.

Jag kommer aldrig kunna sätta mig ned och skriva en viss typ av bok bara för det är det som "gäller just nu". Där kan inget förändras. Mina historier kommer från djupet av mitt hjärta och dem kommer jag alltid vara trogen. Men, när man står där med sitt antagna manus, sina drömmar tryckta på vitt papper, då ser jag inget ont i att värna om sin produkt, sin bok. Många av oss har valt bort mycket för att skriva ned de där historierna och att då inte arbeta extra hårt med att berätta för världen att boken nu finns att läsa, vore att göra sig själv en otjänst. Jag får sålunda bekänna mig som omvänd från min tidigare, naiva syn på förlagsdrömmar och hur de skulle uppnås.

Vad säger ni?

Just Africa- en färgklick!

Jag älskar färg! Gärna massor och i starka kombinationer. Att få besöka butiken Just Africa på Södermalmstorg 4 var därför en sann energikick. Jag talade om vacka ting, fair trade och inspiration med världens vänligaste butiksinnehavare och kände mig alldeles svag i benen av alla underbara färger.
Jag har en svaghet för orange och blev superglad när jag hittade världens finaste barnstol i just den färgen. Jag hittade även oljefat som gjorts om till byråer och skrivbord och lackats i starka färgnyanser, och världens bästa musik, Putumayo world music, och fina barnkläder, och ett textilträd med bollar, och prisbelönte barnboksförfattaren och konstnären John Kilakas tavlor som hängde i galleriet och örhängen i stark cerise och...

Detta kära vänner är underbart för själen, kika in där om ni ändå är i trakterna!