Thursday, September 13, 2012

Mina hemliga vapen för att upprätthålla samma stämning genom alla tre böckerna

Det är inte en helt lätt sak det där med stämning, att hitta en stämning och en röst i skrivandet som är ens egen. En stämning som dessutom ska hålla rakt igenom bokens alla kapitel. Som en underliggande ton av ens signum. Till en början när jag fattade pennan påminde mina manus mycket om just de böcker jag läste då jag skrev. Det blev som en slags övning till en början, för att sedan långsamt gå över till något eget.
Jag tror att jag också fick en hel del övning när jag frilansskrev om ämnen som är relevanta för bokens historia. I och med tidningsartiklarna hade jag också hjälp av de kommentarer jag fick från redaktionen och läsarna. De ledde mig åt det som många år senare blev det som jag idag kan kalla för min skrivstil.

Jag letade och samlade information under många år innan jag kände att jag hade tillräckligt mycket material i form av historiska fakta, slarvigt antecknade kommentarer som jag sparade som "bra att ha för de olika karaktärerna" och annat inspirerande såsom minnen av platser eller böcker och filmer. Mycket snappar man ju faktiskt upp när man vandrar genom livet och rätt som det är passar de in i historierna man spinner.

Tidsramar för de två första delarna
Jag började skriva den första boken årsskiftet 2004/2005. Det stod still och stampade rätt länge. Jag minns främst att jag fått till ett så bra första kapitel att det inte fanns så mycket mer att göra än att arbeta vidare tills det andra och det tredje och... alla kapitel skulle kännas lika bra. Det tog mig fram till våren 2010 att komma fram till den känslan.

Den andra boken var nästan färdig innan jul 2010 då en förläggare, som visat intresse för del ett, var vänlig nog att peka på några saker som det förlaget tyckte bäst om med min historia och som de gärna såg mer av. Jag slet mitt hår när jag insåg att del två inte var på väg riktigt åt det hållet. Det tog mig fram till augusti 2011 att skriva om plot så att jag förstärkte det som förlaget gillade samtidigt som jag behöll min känsla och bakgrundshistoria. Efteråt har jag tackat förläggaren för detta då den andra delen verkligen förbättrades.

Bästa hemliga skrivvapen just nu
Nu, när jag skriver den tredje delen gäller det att upprätthålla samma underliggande stämning som tidigare men samtidigt utveckla historien och snörpa ihop den som en gigantiskt julklappssäck. Jag har några hjälpmedel för att fixa detta:

1. Historiska böcker ger mig massor av influenser. Den här boken kom från ett antikvariat i Umeå idag. Jag tro att det finns massor av det jag söker i den boken.


2. Detta är pärmen som innehåller del två. Där måste jag gå tillbaka och läsa för att hitta stämningen, snappa upp den och fortsätta i samma anda. Ibland känns det lättare om jag ser det som att det i själva verket är en enda stor bok, istället för tre. Hindret blir på något larvigt sett bara ett enda att ta sig över då, ett enda gigantiskt bokmanus.


3. Filmer som konstant spelas upp hemma hos mig, och har gjort det sedan jag började skriva, är dessa: Sagan om Ringen (konstigt nog bara del ett och två) samt Da Vinci Koden. Som ni ser är Sagan om Ringen på spanska. Tack och lov kan man ju få höra originalversionen ändå. Men det är något kärt med att jag köpte filmerna i Spanien. Hela grunden till historien finns ju även i Spanien.
Da Vinci Koden läste jag även den i Spanien och filmen påminner mig alltid om hur man bygger en rapp plot som alltid avslutar ett kapitel eller filmscen på ett sätt som lockar till att fortsätta läsa eller titta. Jag tycker att Dan Browns korta kapitel är perfekta. I min bok siktar jag mot cirka 10 sidor per kapitel.



Längd på manus
Del ett och två av trilogin är närmare 300 sidor långa vardera. Det är troligen ganska långt för att vara en barn/ungdomsbok. Ett förlag tyckte att storyn satt och att jag "fick ihop det" medan ett annat talade om förändringar. Så olika kommentarer för ett och samma manus. Bäst att inte fastna i det utan att fortsätta på samma väg man en gång tagit, tänker jag och hoppas att mina hemliga vapen ger mig tillräckligt med fart för att avsluta den tredje delen i trilogin innan jul i år.

3 comments:

  1. Just nu läser jag "Nattvardens hemlighet" av en spansk författare. Inte lika rapp som Da Vinci-koden, men i samma anda. Utspelar sig under sent 1400-tal.

    ReplyDelete
  2. Vilken imponerande resa du har gjort! Väldigt intressant att få höra hur du har gått tillväga för att behålla stämningen och var du hämtar inspiration.

    ReplyDelete
  3. Vad härligt, jag är så imponerad!!
    Nu handlar det om att någon ska förstå dess storhet och slå till!!!

    ReplyDelete

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...